Brighton var väldigt idylliskt och ur-brittiskt, nästan som en karikatyr på "britishness", komplett med små gråhåriga tanter som gick och diskuterade antika teskedar. Även om det var betydligt mer arbete än lek på den här resan och maten oftare var skräp än inte, så hann jag ändå med att roa mig kungligt emellanåt.
Varsin rejäl runda på HMV och Waterstones kostade en hel del pund, men vad ska man göra? De har ju allt man vill ha. Allt! Stod länge och pillade på den nya Nigel Slater-boken, men den fick ligga kvar. Jag älskar Nigel, men det skulle kännas lite konstigt att köpa en bok som handlade om britternas komplexa förhållande till sina hel- och halvfabrikat klenoder. Hur jag än försöker kan jag inte bli uppbåda särskilt mycket ilska över att de tog byt ut foliepappret runt Kit Kat-chokladet mot plast.
Hade egentligen tänkt köpa den nya Nigella-boken, hon är ju alltid en fröjd för öga och gom, men nä... Boken kändes faktiskt rätt oinspirerad. Tråkiga kopior av gamla recept. Nigella handlar mer om njutning än om fart. En stor del av nöjet med henne är ju att drömma sig bort till ett liv som välbemedlad brittisk överklass. Ett liv där man kan stå i sitt enorma, Aga-utrustade kök och koka en lammgryta eller fiskcurry varje kväll i tre timmar eller tillbringa söndagarna med att experimentera fram de perfekta rabarbermuffinsen. Stress och enkla nudelrätter har jag nog av som det är, thank you very much!
Det blev den senaste Jamie Oliver-boken istället. Ja, jag vet, han är fånig Ja, han har förvandlat sig själv till ett varumärke, och är tät som en tagelmadrass. Men, killen kan ju laga mat och han älskar uppenbarligen att göra det. Dessutom ska han ha plus för att han verkligen går hela vägen och fyller kapitlet om småvilt med bilder på döda kaninisar. Ska man äta kött ska man också vara på det klara med exakt vad det är man äter. Pannbiffar växer inte på träd. Viltkött är ju dessutom alltid att föredra ur både ekologisk och etisk synvinkel. (Ja, det blev visst en liten utläggning här.)
Förrutom böcker om mat köpte jag mat. Kastanjepure, en ekologisk alg och kapirspastej/kryddblandning som ska vara himmelsk till fisk och skaldjur, Kettel-chips, chokladkex och sist men inte minst crumpets.
Guds svampiga gåva till mänskligheten De har håll i sig där smöret ska rinna ner. Behöver jag tillägga något mer?
4 kommentarer:
Välkomen tillbaka
Bullarna-vill du dela med Dig av receptet.
De ser goda ut.
Örjan
Vad roligt att du är tillbaka! Igen ;-)
En av de finaste nya böcker Du kan köpa i England är Angela Hartnetts bok, Ramsays protege. Men boken är långt från michelinstjärnor, väldigt enkel och fin bok som får alla Olivers böcker att blekna.
Väldigt trevlig kvinna dessutom
Är det du som ritat den där serien i det där webzinet med det där apnamnet?
Skicka en kommentar